Mycket på gång just nu... men jag kan vila när jag blir gammal...

Det är ändå roliga och härliga saker som är på gång så tyck inte synd om mig, för det gör inte jag.
Särskilt inte när jag går runt med samma lycka och lugn i magen som jag känt så länge... skönt att slippa känna något som gnager.

Relationen jag tagit tag i sjönk ytterligare en bit men har nu återhämtat sig lite och är lite bättre igen. Idag i alla fall ;)
Den har varit lite energidränerande men jag jobbar parallellt med att fylla på energi och tror jag hittat balans eller att det väger över åt "påfyllnads-hållet".
Känns väldigt skönt att det kan blåsa ganska friskt utanför när jag känner att jag står stadigt och inte blåser bort (om ni förstår min metafor).

Ska passa på att fylla på lite för ikväll för en liten erfarenhet säger mig att det kan bli lite uttag på må-bra-kontot ikväll (för att citera en klok Mia)

Det är en så bra beskrivning på självkänslan att det är själens kondition precis som man tränar muskler och kondition rent fysiskt... Det blir så påtagligt så att alla kan förstå. Slutar man träna försvinner konditionen ganska snabbt, man blir aldrig "färdigtränad".
Vi blir heller aldrig färdigtränade i vår självkänsla... det är något vi måste underhålla hela tiden, sen hur vi gör det är väldigt olika och jag sörjer med dem (eller kanske för dem) som aldrig förstår hur eller varför.

Träna på... för det ska jag göra ;)

Visst är det så... att det smittar.

Det tråkiga är dock att det negativa smittar så mycket lättare än det positiva...

Jag vill smitta min omgivning med min sinnesstämning: Jag är lycklig! Nöjd med mitt liv just nu, lugn, eftertänksam samtidigt som jag vill utvecklas göra saker...
Det här utvecklades visst till att vältra mig i min egen lycka, men hellre det än att vältra mig i andras olycka... eller hur?

Som sagt jag vill smitta av min sinnesstämning på min omgivning! När livet är bra och känslan i magen är så där härlig och skön... visst vill man att alla ska få känna den?? Det vill jag i alla fall!

Godnatt och dröm härliga drömmar!

Ett av mina stora jobb just nu är att inse att alla är inte stöpta i samma form som jag. Vilket betyder att alla inte fungerar som jag gör... Lätt att förstå i huvudet men svårt att få det att landa i magen.

Längsta halvmetern som finns har jag hört ;) Den mellan huvudet och magen...

Jag tränar tålamod och ärlighet!! Det är också mina jobb just nu...

I förrgår tog jag tag i en relation som jag länge tyckt varit dålig... och nu får vi se hur det går.

Vi pratade ganska öppet och ärligt om våra olika upplevelser i samma händelser och hur vi tolkat och misstolkat varandra.

Kanske att jag blåser upp hur vi ska fortsätta, det kanske inte blir så komplicerat... den som lever får se.

Egentligen borde det ju inte vara så svårt... det är ju bara att vara ärlig, men det är inte helt lätt alla gånger. Ärlig mot mig själv och mot andra... när jag inte vill, kan eller orkar ja, då måste jag kanske säga ifrån.

En till sak som är svårt i just den här relationen är att jag ser vissa saker så tydligt... men vet inte hur jag ska kunna säga dem, eller om jag ens SKA säga dem. Kanske ska jag bara lyssna... men när lyssnandet inte bidrar till någon förbättring så är det svårt att bara passivt sitta bredvid.

Som sagt... bollen är i rullning och kanske blir det inte så svårt... vi får se :)